54*74*90*2010

"Football is a game with 22 men and in the end the Germans always win."

onsdag 30 juni 2010

Stresstest för Lucio



När han kom till Bundesliga döpte pressen honom ögonblickligen till Teflonmannen.
Det var år 2000, Lucio hade värvats till Leverkusen, han var mittback men det som gjorde honom till en celebritet på nolltid var de extravaganta rusherna över hela planen, från det egna straffområdet och upp till motståndarnas. Häpna mittfältare försökte, med mer eller mindre legala metoder, stoppa hans framfart. Allt rann bara av honom - tröjdragningarna, tacklingarna, de framsträckta dobbarna. Teflonmannen.
Nu har tio år gått och han patrullerar Brasiliens försvarslinjer som ett grinigt underbefäl ute på nattronden.
Hans motsvarighet i Argentina är den inte mindre barske Walter Samuel. De var inte särskilt lika när de kom till Europa men den intensiva samvaron med tränare som Mourinho har gjort dem till tvillingnaturer. I Champions League var de på alerten, särskilt mot Barca. I VM har de hittills knappt prövats.

Jag tror att kvartsfinalernas utgång kommer att handla om just detta. Hur stresståligt är Brasiliens försvar? Eller Argentinas?
Tysklands dyrkar är Özil och Müller, två som aldrig tidigare spelat tillsammans men som kompletterar varandra som sillen och nubben. Özil är romantikern, han som vill att det ska slå gnistor om spelet; Müller är pragmatikern som tidigt insett att bristande teknik kan kompenseras med effektivitet. Hollands Arjen Robben är den sammanslagna lyxutgåvan av dessa båda: en romantisk pragmatiker som förlitar sig på båda dygderna, magiska dribblingar och ett tempo som kan ställa till problem till och med för Teflonmannen.

Elfenbenskusten demonstrerade pedagogiskt hur lätt det kan gå att snurra upp Brasiliens försvar. En löpning ned mot kortlinjen, ett inlägg i ryggen på de förvånade backarna och det är mål. Men fint folk är aldrig övertydliga. Därför nöjde sig Svennis adepter med denna enda demonstration av hur det bör gå till. Robben förstod ändå; när det gäller Kuyt och van Persie är jag inte lika säker.

Vad gäller Argentina kommer tyskarna att sikta in sig på Demichelis. I Bundesliga är hans lättsinne och hans gåtfulla koncentrationsproblem beryktade. Det blir alltid minst ett fatalt misstag per match; till skillnad från tidigare motståndare kommer Tyskland att se till att han gör det misstaget.

Annars är mina tips:

Nederländerna - Brasilien 0:1
Därför att jag tror att matchbilden kommer att likna Spanien-Portugal; Holland kommer att ligga för lågt och när det sen är dags att reagera är det för sent. Och Robben är för ensam. I duellen mot Lucio är han den starkare men för att utnyttja det behöver han medspelare som Holland (tyvärr) saknar.

Uruguay - Ghana 0:0
Och därefter straffar. Som Forlan & co vinner. Båda lagen underskattade; synd att de lottades mot varandra.

Argentina - Tyskland 1:2
Turneringens båda Bära-eller-brista-gäng. Livsfarliga offensivt, nästan kriminellt stabbiga defensivt. Mertesacker har definitivt potentialen att släppa all bevakning - och då är det kört. Men det gäller, som sagt, i ännu högre grad Demichelis. Intuitionen säger också att om inte Maradona underskattar dessa unga tyska no-names så gör hans spelare det desto mer.

Paraguay - Spanien 0:2
Trägen vinner. Mot Portugal visade Spanien att de har tålamod och att de, i princip när som helst, kan höja tempot. Dessutom vill Sergio Ramos en gång för alla fastslå att det är han - och inte Maicon - som är turneringens bästa högerback.

Inga kommentarer: